Malen, en go' bit av Båstad
En go' bit … Det kan tolkas på två sätt. Att Malen utgör en stor del av Båstad. Att Malen är en vacker och fin del av Båstad. Båda är lika riktiga.
När Malen en gång fick statur som municipalsamhälle var Malen större än Båstad. Att Malen är en vacker och unik del av Båstad äger sin riktighet. Visst har Båstad Agradhsgatan och hamnen som drar publik. Men Malen har sin skog. Tyvärr har Malen gått en kräftgång och skogen förslyats.
Malenområdet ingick i Båstads socken och ägdes av gårdsägarna och handelsmännen i Båstad. Marken söder om Köpmansgatan var odlingsbar mark. Däremot var marken ner mot havet magert och av dålig kvalitet som inte gick att odla, den kunde därför bara användas för bete. På denna sten, mal gick djuren och betade. Det sades då att djuren går nere på malen. Så ympades namnet Malen som fick sitt namn efter väl slipade stenar. Därför bor man idag på Malen men i Båstad.
Malens skog som var en av de fyra hörnpelarna när Malen bildades och var ett synnerligen omtyckte rekreationsområde. För länge sedan sades det, att om Malen har något att ”skräppa över”, så är det Malens skog.
I skogen placerades det ut trädgårdsmöbler och hängmattor hängdes upp. Där träffades man och sökte svalka under tallarnas kronor. Allt som sattes upp fick vara i fred. Malens skog var dessutom en utmärkt lekplats. När snön någon gång föll över Bjäre, bjöd Roxmans backar i skogen hisnande utförslöper för de minsta.
Skogen, stränderna och det långgrunda havet har varit viktiga faktorer för Malens utveckling. För barnfamiljerna var det barnvänliga långgrunda havet en lockelse. De vackra trädgårdarna, Malens restaurang och det lugna societetslivet lockade badgäster från när och fjärran.
Malens stadsplan är unik med sina raka vägar. Köpmansgatan löper parallellt med havet. Däremellan går vägar, några av dessa utgjorde vägar för tånghämtning. Tången var på sin tid ett utmärkt jordförbättringsmedel och var en eftertraktad vara. Det var i första hand Nybovägen och Tångvägen som användes för dessa transporter. Vägnätet har följt dessa transportvägar och tillsamman med tvärvägarna som går oregelbundet bildas ett område som ger en stor intimitet.
Från Köpmansgatan leder Havsbadsvägen, Hjorts gata, Kungsbergsvägen, Floravägen, Tångvägen, Nybovägen och Sjövägen ner till havet. Tanken är att man ska kunna se havet från Köpmansgatan.
I början av 1900-talet började Malen bebyggas på allvar. Efter järnvägens tillkomst 1885 öppnades en affär som starkt bidrog till Malens utbyggnad. Många från Malmö och Lund byggde sina sommarhus på Malen och sökte sig med fördel till havet. För malenborna utgjorde inte havet någon större lockelse, utan där kunde badgästerna få bygga sina sommarhus, ansåg man.
Malens byggnadstradition bygger på relativt stora välvårdade tomter med villor i olika stilar placerade mitt på tomten. Detta utgör Malens kvalitet. För att behålla denna boendetradition är det viktigt att inga stora förtätningar sker i området.
På senare tid har plank och murar blivit allt mer vanligt. Detta beror på att allt fler ansöker om tomtdelning. Tomterna blir för små och för att skydda sig mot insyn vill man sätta upp plank, som inte tillhör byggtraditionerna på Malen.