Botzestede - Båstad

Under senmedeltiden tillhörde Blekinge, Skåne och Halland Danmark. 1416 blev Köpenhamn huvudstad men fick stadsrättigheter först 1422. 1448 valdes Kristian av Oldersburg till kung – Kristian I, samme kung  som besegrades i slaget vid Brunkeberg 1471. 

Kungen behövde en ankringsplats för sina fartyg någonstans mellan Helsingborg och Halmstad. Sillfisket var omfattande och på Bjäre hade bosättningen kommit igång. Där fanns en skyddad vik, som skulle kunna utgöra en lämplig ankringsplats. 

För att lösa markfrågan skickades kungens befallningshavare i Helsingborg, välbördige mannen, riddaren Jochim Flemmyng, till Båstad för att köpa mark.  Året var 1450 och Botzestede blev stadens namn. Namnet stavades även då Bothstedae. 

En stor anledning till att Båstad kom till var kungens avsikt att exploatera de stora skogarna på Bjäre och in i Halland. Det åtgick stora mängder ved till de danska tegelbruken och för uppvärmning. Under vinterhalvåret avverkads skogarna och bönderna ålades att forsla veden till Båstad. De skulle även hjälpa till med lastningen av timmerskutorna. Lönen var skattebefrielse.

Det är osäkert när Båstad fick sina stadsprivilegier men i alla fall hade staden sådana år 1462. Borgaren Erik Skredler säljer en bit mark för sex lödiga mark till välborne Pawel Laxmand bosatt på borgen Vallen vid Voxtorp. Laxmand var en av Danmark mäktigaste män. I samband med detta köp omnämndes Botzestede som stad.

Sex lödiga mark –  kan jämföras med vad en billig tomt kostar på Bjäre idag. 

Staden bebyggdes med gårdar. Man odlade på den mark som ligger söder om Köpmansgatan och som idag är bebyggd med villor, drivananläggningen och kommunhuset. Området vid Malen, mellan Köpmansgatan och havet, består av gammal havsbotten med sjörullade knytnävsstora stenar väl ihoppackade med grus, en mager dålig mark som kallas för mal. Det enda som denna mark gick att använda till var magert bete för husdjuren, djuren gick på bete ”på malen”. Så kom namnet Malen till. Man bor på Malen men i Båstad.

Hur namnet Båstad kommit till diskuterar de lärde. Botzestede eller Bothstede betyder båtplats. Efterhand har stavningen ändrats. 1462 skriver man Bodstedhae. 1506 Bodstede, 1523 skriver man om ”byskatten”, då skrivs Bodstedt. I en kunglig skrivelse 1558  som berör anläggande av en tegelugn är åter stavningen Bodstede. I en skrivelse år 1569 skriver  ”Lunds Stifhts Landeborg”, Baadstad. Samma stavning både 1610 och 1624. Att det i början stavades på olika sätt, kan mycket väl bero på ”skrivarens” egna idéer om hur snyggt  namnet ser ut i skrift. Under åren har stavningen förändrats så att den alltmer kom att likna Båstad.

Båstad kom att tillhöra Danmark fram till den 26 febr 1658 då fredsdokumenten undertecknades i Roskilde. 

Under lång tid hade Skåne tillhört Danmark och från en dag till nästa kom Skåne genom freden i Roskilde att tillhöra Sverige. Detta gillade inte skåningarna. Kyrkan tog parti för Danmark men gudstjänsterna måste hållas på svenska. När biskopen skulle tillsätta kyrkoherde i Båstad valde han en pålitliga man från Västergötland. Givetvis uppstod det språkförbistring. 

Biskopen hade dessutom föreskrivit att skåningarna ska lära sig det svenska språket både i tal och skrift. Detta var långt ifrån en populär åtgärd. Till slut förbjöds det att undervisa barnen i det danska språket.