De tu blev ett
Den 1 jan. 1937 slogs Malens municipalsamhälle och Båstads köpings municipalsamhälle ihop och bildade Båstads köping. I samband härmed ”bestämdes” en helt annan gräns som gick längre österut och följde Ilabäcken (mellan Sparatorget och Astrakanen) som rinner ut i havet vid Brunnsparken. Stora delar av Ilabäcken är idag kulverterad.
Området där Malen en gång byggdes var ett sten- och grusrike. Man ansåg i Båstad att de som flyttade in och bosatte sig på detta ogästvänliga område, inte kunde vara annat än löst folk med ont i sinnet. Det kunde inte vara goda människor som ville bosätta sig där. Vad illa kunde man inte förvänta sig i Båstad? Kanske tjuvnad och elände med sådant dåligt folk som grannar. Något måste göras. Det gick så långt att några i Båstad ansåg att båstadborna borde beväpna sig mot sådant löskefolk. Att se ner på Malen och malenborna levde kvar ett antal år och kan mycket väl vara med i tankarna då ett samgående diskuterades.
I samband med att Malen planlades som samhälle under 1920-talet upptogs diskussioner om att slå ihop de båda samhällen till ett. Motståndet från båstadsidan var stort och tankarna grusades. Man ansåg att det skulle bli stora kostnader för båstadborna att behöva ta hand om Malen.
Hallandsposten skrev 1930 inför en municipalstämma då frågan om en sammanslagning skulle behandlas. Under rubriken, ”Inför avgörandet” skriver tidningen, ”Båstad och Malen böra bliva ett. På municipalstämman i afton gäller det”, Tidningen fortsätter: ”Den fråga som nu halvtannat decennium fått vänta på sin slutliga lösning, men gång efter annan aktualiserats och då förmått sätta inbyggarna i Båstad o. Malen i harnesk mot varandra, skall definitivt lösas på aftonens municipalstämma. Skall Båstad och Malen bliva ett samhälle eller skall Malen bliva ett eget samhälle?”
Tidningen framhåller nyttan med ett samhälle och att ”alla måste inse vådan av ett till den grad isolerat samhäll, som ett ensamt Båstad skulle bliva en liten ö omfluten av ett stort och livskraftigt Malen.
Om motståndet skriver tidningen: ”förkärlek till stora kostnader, som skulle bliva en följd av den nya samhällsbildningen. Inlösandet av malens skog och strand, vägar, gator m.m. Allt detta kostar svindlande summor och dessa nämnas i tydlig akt och mening att skrämma personer, som ej själva förmå bedöma saken eller som föras i ledband av starka viljor”.
Utslaget i municipalstämman 1930 blev ett nej till en sammanslagning.
Strax efter det att Malen blev municipalsamhälle 1932 började man förstå från ledande håll att det var svårt att driva två samhällen med gemensam gräns och med så många gemensamma frågor. Det blev allt mer ohållbart. Frågan diskuterades och utreddes – för och nackdelar. En mycket omfattande utredning gjordes som kom att ligga som beslutsunderlag.
I en motion lämnad 1936 av tre ledande politiker om ett samgående, togs frågan upp på nytt i fullmäktige. Denna gång förstod man från båda håll att så måste ske. Frågan var utredd och ett bra beslutsunderlag fanns. Fullmäktige kom snabbt till beslut som dessutom var enhälligt, med motiveringen att som köping kommer samarbetet att främjas.
Beslutet skickades för fastställelse och snabbt kom Kungl. Maj:ts beslut. Båstads köpings municipalsamhälle och Malens municipalsamhälle skall fr.o.m. den 1 jan 1937 bilda Båstads köping.
Med början klockan elva på kvällen, nyårsafton 1936, höll municipalstämman i Båstad sitt sista sammanträde i kyrkan. När klockan slog tolv och 1937 gjorde sitt intåg, samlades man på torget för att fira den nya köpingens tillkomst. Kommunalstämmans ordförande Philip Hjorth höll högtidstalet och efter många års stridigheter blev till slut Båstads köping.
NUVARANDE KOMMUNGRÄNS
1971 slogs ett antal kommuner ihop till Båstads kommun. Utöver Båstad, var det Västra Bjäre med högsäte i Hov, Förslövs/Grevie kommun med säte i Förslöv och Östra Karup som tillhörde Karups kommun. Således 4 kommuner, den sistnämnda bara en del av. Kommungränsen flyttades österut och boende i Östra Karup blev båstadsbor. Länsgränsen flyttades och sammanfaller med kommungränsen. Landskapsgränsen mellan Halland och Skåne ligger fast som går i Öresjöns östra kant. Rivieran, Petersberg, Hemmeslöv och Östra Karup ligger därmed i Skåne län men i Hallands landskap.
I december 1970 hölls de sista kommunstämmorna i de berörda kommunerna. Det var på sina håll en dyster stämning då många grånande politiker fick dra sig undan. Stämningsläget i Hov kom på pränt, de sista raderna skrevs med vemod och sägs att där rullade mången tår.