Bjäre härad
Bjerge Herred er Navnet paa Skaanes nordvestlige Hjørna, der som et forbjerg nord for Kullen skyder sig ud i Kattegatt. Mange Minder fra vor Oldtid er bevarede i detta Landskap. Bjerge Herreds Vaaben og Signet gaar tilbage til den katholske tid. Vaaben är Signet med: ”Sigillum Provinciar Berghe herit”.
Så beskrevs Bjäre Härad i ett danskt dokument från den tid då Skåne tillhörde Danmark.
Bjäre betyder berg och härleds till Hallandsås. Det finns därför anledning tro att Bjäre härad sammanfaller med Båstad, men så är det inte. Bjäre härad täcker även den mark där den centrala delen av Ängelholm kom att bebyggas och sträcker sig ner till Rönne å vid Carl XV:s bro.
Bjäre är ett synnerligen gammalt namn och i ålder överträffar landets städer. Redan i mitten av 500-talet omnämndes Bjäre i en latinsk-gotisk publikation och benämndes som Bergio. På skånska uttalas berg som ”bjer” och av detta har Bjäre utkristalliserats.
Häradsbegreppet härstammar från Danmark och hade den administrativa funktionen både för kungamakten och kyrkan. Inom varje härad finns en häradsrätt. I ett dokument från slutet av 1000-talet omnämns att häradsindelningen på Själland var genomförd. I Skåne var indelningen klar 1231.
De första tingsplatserna i Bjäre härad förlades till Hov och Grevie. I en skrivelse från 1510 omnämns tingsplatsen vid Grevie kyrka som ”Tingshöigsager”, idag Tingshögen.
Bjäreborna hade vana vid havet och ingick säkerligen i vikingarnas skeppslag. Några runstenar från denna tid finns inte i Bjäre, men detta utesluter inte att bjäreborna gav sig ut på vikingafärder.
Under vikingatiden deltog gårdarna med manskap och förnödenheter och kallades för ledungssystemet. Systemet avvecklades och lades om som en skatt kallad för fjärdingar. Bjäre härad indelades i fyra fjärdingar och de var Vejby, Rebbelberga, Glimminge och Hov. Årligen skulle en skatt erläggas bestående av livsmedel och pengar.
Samtidigt ökade inflyttningen till Bjäre och byar bildades. Så få som tre gårdar kunde utgöra en by. För att kunna styra livet i dessa byar var det nödvändigt att bönderna organiserade sig. En bystämma valdes och byns äldste utsågs som ordförande. Skånelagen, som kom till under 1200-talet, innehåller bestämmelser om hur byarna skulle styras. Det skulle finnas en fungerande bystyrelse som har rätt att utdöma böter om bönderna bröt mot byordningen.
För Bjäre härads samtliga byar lagstadgades byordningen 1594 som lär vara Skånes äldsta byordning. Denna byordning utarbetades av en nämnd bestående av 15 betrodda personer.
Troligtvis började Skåne kristnas under 800-talet. De första kyrkorna byggdes som stavkyrkor (träkyrkor). I mitten av 1000-talet hade kristendomen i Skåne kommit så långt att en biskop utnämndes och fick sitt säte i Lund. Några år senare fanns inom Lunds stift c:a 400 stavkyrkor. Dessa har rivits efterhand och ersattes med kyrkor byggda av sten. Bjäre härads första stenkyrka byggdes troligtvis i Hov.
Stenkyrkornas läge bildade socknar. Under 11- och 12- hundratalen byggdes det ett flertal stenkyrkor i Bjäre. Av alla dessa gamla kyrkor återstår endast en i Bjäre härad, det är Barkåkra kyrka. De äldsta delarna i Mariakyrkan i Båstad är från 1400-talet.
Gränsen för en härad följde sockengränserna. I Bjäre härad ingick följande socknar: Torekov, Hov, Västra Karup, Båstad, Grevie, Hjärnarp, Barkåkra och Rebbelberga.
Häradsgränsen för Bjäre härad följde landskapsgränsen mellan Skåne och Halland (OBS! ej den nuvarande länsgränsen) från Laholmsbuktens söder- och något österut. Från landskapsgräsen vek den av söderut och gick över Västersjöns västra kant. Med en liten dragnig åt väster gick gränsen strax väster om Tostarp och ner mellan Ängelholm och Munka Ljungby till Rönne å. Gränsen följde ån ut till havet där Klitterhus finns i dag och följde sedan kusten norrut och innefattade Hallands Väderö. Bjäre härad gränsar i öster och sydost till Norra Åsbo härad och i söder till Södra Åsbo. På den halländska sidan om landskapsgräsen finns Höks härad, dit Östra Karup tillhör.
Häraderna miste sin betydelse när häradsrätterna avskaffades 1971. Dock finns häraderna kvar men fyller ingen funktion.
Bjäre härads bönder var självägande bönder som kom att få stor makt. Bara två stora sätesgårdar har funnits i häradet, Engeltofta och Övragård.
Bjäre härad efter istiden.
Litorinahavet, som uppstod efter istiden, kom att täcka en stor del av nuvarande Skåne. Genom Rönne å kom Litorinahavet att tränga ända in till Ljungbyhed. I det som blev Bjäre härad kom
Litorinavallen inte så långt in i landet. Omkring 1100 år f. Kr. var troligtvis hela nordvästra Skåne befriat från inlandsisen
Utmed Litorinahavets kustremsa, Litorinavallen, har det hittats fynd från denna tid. Troligtvis var det vandrande stenåldersfolk som ägnade sig åt jakt och fiske som bodde vid kusten under kortare tid. Inget av dessa fynd kan härledas till långvarig bosättning.
I Båstad och på malen följer Litorinavallen i stort sett Köpmansgatan.
När Litorinahavet efter hand drog sig undan genom landhöjningen invandrade till nordvästra Skåne nya befolkningsgrupper som röjde skogar och odlade.
Fynd och gravar från bronsåldern är många i Bjäre och på sina platser mycket talrika. I en förteckning från 1950-talet är upptagna 39 högar emellan Skälderviken och Magnarp.
Sannolikt har ett antal bronsåldersgravar används som begravningsplatser under järnåldern. Norra Bjäre är mycket rikt på bautastenar från denna tid. I Grevie finns Bjäres största bautasten men de två mest omtalade är Galtar stenar vid tennisstadion i Båstad.
Många av dessa gravhögar har med åren jämnats med marken. I mitten av 1800-talet lagstadgades förbud att förstöra eller jämna de gamla gravarna. Trots detta har många gravsättningar förstörts och några stora gravstenar utgör idag pampiga trappor.